Möten...

hämtade maken på flygplatsen i går kväll. När jag stod där och väntade på honom studerade jag alla människor runt omkring mig. Hur de stod där och väntade, förväntansfulla. Hur glada de blev när den de hade väntat på dök upp...

Det var folk med blommor, flaggor och t o m ett bord med bubbel och en massa glas på. Det var tydligen ett handbollslag som väntades hem med seger i bagaget, tro? Överallt så pussades, kramades och skrattades det. Jag blev lite varm av lycka. När maken blev synlig i utgången blev jag lite rörd och började nästan gråta. Märkligt!!

Nu är han hemma och allt känns nästan som vanligt igen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0