Fikagalen Internetberoende 3-barnsmamma!

Upp alldeles för tidigt. Det är ju iallafall lördag. Albin bestämde sig för att vakna vid 5-tiden. Han slumrade lite till och från fram till kl 7. Sonen skulle ändå upp då. Samling kl 7.45 för bandycupen. Han och Patrik åkte dit. Jag körde Matilda till konståkningen kl 10.

Städade och grejade här hemma. Svärmor hämtade upp Matilda och sedan åkte de och mötte upp min pappa för att köpa en cykel till henne. Det blir deras present till henne. Sedan kom de hit och fikade.

Albin och jag tog en promenad i solen. Det var jättehärligt!! Köpte en påse godis och en skvallertidning på vägen hem. (Det är ju lördag ;-) )

Hem och packade in Albin och mig i bilen och åkte för att precis hinna se det sista av Fabians match. Det hade inte gått så bra för dem, tyvärr.

Hem igen och köpte hem en pizza. Men vi delade på en familjepizza, så det blev inte en så stor bit. Innan jag hade hunnit äta upp ringde telefonen. Det visade sig att det var en fd arbetskamrat som jag inte har pratat riktigt med på ca 8 år. Jag blev jätteförvånade, men kände samtidigt lite skeptis. Vi pratade på om hur längesedan och hur roligt vi hade haft det. Sedan babblade hon på med det ena och det andra. Hon analyserade hur jag hade varit som person förr och hur jag är nu. (Hur f-n kan hon veta hur jag är nu) Hur sårbar jag var förr (Har alltid haft svårt att att hävda mig och svårt att säga ifrån) Jag kände mer och mer att jag inte höll med henne och att jag ville avsluta samtalet bums. Så fort jag tyckte något så sa hon att det var fel. Jag märkte att hon är en person som vrider och vänder på allting. :-(  Åhhh, vad trött jag blev tillslut. Det som blev droppen, nästan var när hon beklagade sig om att hon var studerande och det var tufft ekonomiskt. Jag sa att det var tufft att vara föräldraledig också. Jag är ju också student.  Då menade hon på att man (jag) fick skylla mig själv, för det var frivilligt att skaffa barn. Va?? Vad var det  där? Blev jättearg inombords. Sedan kunde jag inte hålla mig. Jag sa att : Du är en person som gillar att diskutera och att älta saker, va? -Hur då, menar du? - Ja, sa jag, det du pratar om har jag alrig ens tänkt på. Som att det är fel att skaffa barn för ett syskons skull, utan man skulle skaffa barn för att man absolut själv ville. (Hmm) Annars skulle man inte skaffa barn. Det var fel! Bla bla bla... I en timma höll hon låda och jag som hade skickat iväg man och barn på bio vill ha en stund för mig själv. Jag undrar också om hon var helt nykter. Tyckte inte att jag kände igen henne riktigt. Lät lite sluddrig på rösten. När vi tillslut la på var jag helt upprörd. Blev arg på mig själv för att jag lät henne säga saker till mig som sårade mig. Det sista jag behöver är folk som suger energi från mig, nedrans energitjuv!! Grrrrr!! Jag var hela tiden orolig att hon skulle fråga om vi skulle träffas. Hjälp, det vill jag verkligen inte.
Om du (som ringde mig) av någon anledning skulle läsa det här, så står jag för det jag skriver här. Du och jag skulle inte fungera ihop. Jag har ändrat på mig sedan du och jag umgicks. Jag är mycket tuffare och har jobbat hårt för det. Jag kanske kan uppfattas som en person som är lätt att manipuleras. Men jag är väldigt skeptisk till personer som du och jag är en personkännare. Jag brukar ha rätt!!

Nu har barnen och maken kommit hem från bion. De såg "Natt på museet".

Nu ska jag prata med dem.

Gonatt!