Fikagalen Internetberoende 3-barnsmamma!

Det tog 33 år för mig att börja gilla och äta tomat.

Nu vid 37 har jag precis lärt mig att äta pepparrot. (Vuxenpoäng?)

Är fullkomligt tokig i Cantadou´s mjukost med pepparrot. Yummie!!

(Det är ditt fel Milla, som bjöd på pepparrotsost senast jag var hos dig.) ;-)

Måste gå och bre mig ett kex!

Lite Crazy card before bedtime!



Med vår ostädade klädkammare bakom...haha...

I dag har vi tömt gammelfarmors lägenhet (hon har fått ett rum på ett serviceboende i närheten). Det är inte lätt att gå igenom alla sakerna, för man vill ha så mycket men vi har ingen plats. Gammelfarmor (makens) har sagt att vi får ta vad vi vill ha. Det vi tog var ett matsalsbord som vi ska ha som köksbord för att känna hur det känns att ha ett runt bord i köket. Ett par nya(are) sängar paxade vi också. Våran säng (som också är rätt så ny) ska hem till svärföräldrarna som hivar sin ca 40 år gamla 120 cm säng. (äntligen, för det är så j-vla trång i den sängen.)

Allt gick bra, men nu har vi ett köksbord och 4 stolar över. Någon som vill ha?

Lite bilder:

Före bytet:



Albin hjälper till att skruva isär sängen!





Efter... nu måste vi köpa en ny sängram + gavel. Det blir nog en likadan som vi hade innan...

Så har man lekt Paparazzi.

Åkte in till stan för att spana lite utanför kyrkan där årets stora bröllop skulle äga rum mellan "vår" Lisa Persdotter och Charles Simonyi, en av världens rikaste män.

Var där 1½ timma innan vigseln började. Fick en superbra plats, längst fram vid stängslet. Vi hade det skojigt där vi stod och väntade. Gäster kom hela tiden, men inga kända. Allt var bra tills det kom 5 stycken jättebussar och parkerade mitt framför oss. Då förstod vi att brudparet inte skulle gå in den vägen. Snabbt förflyttade jag mig för att springa runt kyrkan. När jag precis rundar hörnet hörs hejarop och applåder. Brudgummen och Bill Gates anlände just. Jag missade dem. Efter en stund kom bruden. Jag försökte ta kort, men de blev inget.

Bestämde mig för att komma tillbaka för att se brudparet komma ut ur kyrkan efter vigselakten. Jag gick och köpte mig ett par extra strumpor för det var så kallt och en kopp kaffe. Tillbaka igen och jag fick en bra plats alldeles vid staketet nära bilarna.

Korten blev inget bra, (jävla skitkamera som inte lyder!!!)

Några bilder kan jag bjuda på.




Här kommer brudparet!



Lisa Persdotter och Charles Simonyi



Brudgummen i vänstra kanten



Bruden i bilen



Och här kommer Bill Gates! (till vänster)

Uj uj uj... är så himla busy nu för tiden. Jag hinner ingenting.
C-uppsatsskrivning! Inte kul. Jobbigt!
Vi vet inte exakt vad vi ska skriva om. Eller, vi trodde det, men när jag äntligen fick tag i handledaren idag, sågade hon våra ideér. Nu vet vi varken ut eller in. Handledaren tycker vi ska gå ut till skolan och göra diagnostiskt prov i matematik på alla elever i 6 klasser samt intervjua klasslärarna. Hmmm, vem har tid med det nu i dessa utvecklingssamtalstider?

Annars har det hänt massor! Men jag kommer inte på nåt att skriva om just nu. En stoooooor sak har hänt oss i familjen. Men det är en hemlighet... hehe... (nej, jag är inte gravid nu heller) Kanske jag delar med mig av den en annan gång.

I morgon en heldag på Sahlgrenska med dottern för att kolla upp hennes sneda rygg. Personalmöte på jobbet på kvällen. Inget pluggande m a o.


Till nåt helt annat...

Se vilken smarrig Sushilåda vi åt häromdagen!

Hmm, det märks att dottern har gått in i en ny fas här i livet... "Tonårsfasen"...

Det är inte längesedan man visste exakt vart hon var på väg och när hon skulle komma hem. Nu för tiden hör man bara att dörren slår igen... Vi sätter tider på helgerna, men hon ringer hem och vill skjuta upp tiden för att "alla andra får ju vara kvar"...

Så också i lördags. Dottern och en kompis (som skulle sova över) gick till en annan kompis kl 21.00. Lite väl sent, tyckte jag men satte en tid kl 23. Kl 23 ringer hon och vädjar om att få stanna längre. ALLA andra fïck ju vara kvar. Det var vuxna där de var, så jag kände mig lugn och va fasen?? Okej... ABSOLUT senast kl 00! Vi gick och la oss och jag hörde att de kom hem innan kl 00. Tysta tassade de omkring på nedervåningen. De äter nog kvällmat, tänkter jag och somnade. Två timmar senare vaknar jag till av att sonen står vid sängen.
 -Var är Matilda? Frågade han.
- Va? Ligger de inte i sängen...
- Nääää.

Jag lyssnar. Det tisslar och tasslar fortfarande på nedervåningen. Vad gör de? Klockan är 02.20! Jag skickar ett SMS till hennes telefon och ber dem att gå och lägga sig. De kommer upp.

På morgonen undrar jag vad de egentligen gjorde på natten... Var de inne på MSN? Nääää, säger dottern. Vi bakade!
Va??? Bakade kl 02 på natten?! Jaaa, vi bakade småkakor...

Tokiga ungdomar!  Men lite imponerande. Sååå tysta och ändå baka? Så tyst kan jag inte ens vara...

Måndag igen!!! (Vad gjorde vi egentligen i helgen?)

Lördag: Egentligen har sonen innebandyträning tidigt på lördag morgon och det är oftast maken som får "offra" sig och åka iväg, medan jag ligger kvar i sängen. Jag är visserligen med i sängen och dirigerar sonens så han hittar alla träningskläder. De är knappt jag hinner tvätta dem mellan aktiviteterna så de ligger antigen i smutstvätten, eller i tvättkassen... eller hänger på sträcket. Bara att titta på de ställena, men ändå är de svåra att finna...?! MEN i lördags ville sonen inte gå på träning för han hade ont i knät efter en joggingrunda dagen innan.

Maken och jag åkte in till Pingstkyrkans secondhand i jakt på en soffa att ställa ner i källaren så ungdomarna kan ha någonstans att sitta. Men inget napp... Fortsatte till centrum. Gick gatan upp och ner och kikade lite i affärer. Fixade Systemet och slank in och köpte Sushi till hela familjen till lunch... DÅ kom vi på att vi hade missat att köpa Farsdagspresenter till våra pappor... Fick rusa tillbaka. Det blev böcker till svärfar och en tröja till min pappa.

På kvällen spelade sonen bandymatch. Det var första matchen på stor plan (11-manna). Tyvärr fick de däng. :-(

Söndag: Upp tidigt, innebandymatch! Grannen och jag passade på att gå med stavarna en timma innan matchen. (något motvilligt, eftersom vi båda känner oss lite krassliga). Den här matchen gick lite bättre... Vann med 12-2!

Albin, Patrik och jag åkte sedan in till stan och gick på bio. Vi såg "Mamma Mu och kråkan". Premiär för Albin. Vi hade köpt en stor popcorn och två drickor som vi hade satt i armstödet vid säterna. Albin mumsade popcorn och böjde sig fram och slurpade dricka mellan varven. När drickan var slut meddelade Albin att: - Jag vill åka hem! Hihi... Men vi satt kvar och han var tyst. Filmen jag tyvärr lite tråkig. Älskar Mamma Mu böckerna annars, men filmen var tam... (ursäkta)
Efter bion hade vi en halvtimma på oss att gå i några affärer utanför. Vi hamnade på Indiska och maken (!) shoppade loss på ljusstakar och kuddar... (inte mig emot...hehe)

På kvällen var det middag hemma hos svärföräldrarna. Rådjur, potatis, sås, kantareller och grönsaker. Efterrätt och fika! Yummie!! Maken skulle åka in till jobbet efter middagen, så jag fick dricka vin! (annars var det ju Farsdag, så jag hade fått "offra" mig...)

Tja, en händelserik helg...

Kikade lite bakåt i min blogg...

Kommer ni i håg de fina skorna?

Jag har lämnat tillbaka dem! De klämde på mina knölar... ajajajajaj.......  :-(

Nu har vi äntligen satt upp gardinerna... hmmm, ja... de är inte upplagda ännu... men det kommer!

Så här blev det:




Efter: Nya gardiner och nya kuddar!

I går kom de nygifta hem till Sverige igen och vi hade ordnat ett överrasknings"kalas". Det är lätt att planera överraskningar, men det är svårt att få dem att funka. Det höll på att gå åt pipan...

Kl 17 landade planet från Aruba. En kompis till brudparet åkte och hämta. Vi andra närmaste släktingar + några vänner skulle samlas hemma hos brudens mamma kl 18.30. Ni hör ju själva att det var lite "risky" för det tar bara max 40 minuter att köra från Landvetter och hem till oss. Jag och barnen kommer kl 18.20 dit. Jag släpper av barnen först för att sedan köra bort och gömma bilen lite längre bort. När jag sedan närmar mig huset ser jag att en bil stannar lite framför mig (det är bäcksvart) Det är brudparet!!. Jag dyker in bakom en bil och gömmer mig. Brudparet går in i huset. Jag blir smusslad till källaringången av brudens far och upp för en trappa där alla vi som ska överraska sitter och trycker. I rummet bredvid, med endast en stängd dörr emellan hör man hur brudparet pratar med brudens mamma. (hänger ni med?)
Vi väntar in ytterligare några gäster... däribland maken som kom direkt från Oslo, sen som alltid... ;-)
Vi sitter och trycker i över 20 minuter- med småbarn som hostar, bebis som gnyr och golv som knarrar. Tillslut öppnas dörren och brudparet kommer, helt ovetandes ut i vardagsrummet och vi kan äntligen andas ut...

Det blev bra tillslut.

*pust*