Fikagalen Internetberoende 3-barnsmamma!

I går träffade jag tre av mina fd. arbetskamrater för en kväll på stan. Först hade vi bokat bord på ett trevligt ställe på Linnégatan där specialiterna är pizza eller pasta. Jag tog visserligen hamburgertallrik (som jag brukar när jag är där) och som de sista gångerna blev jag besviken över maten. Inte för att den var dålig på något sätt, men pizzan och pastan såg mycket godare ut. Nästa gång hoppas jag att jag kommer ihåg det.

Men det var ju inte det jag skulle berätta om nu... Det var verkligen roligt att få sitta och snacka med tjejkompisarna. Vi åt och drack och tjötade. Sedan gick vi ner mot stan, mot Avenyn. Europe hade tydligen spelat på Götaplatsen tidigare och vi mötte alla som hade lyssnat på dem på vägen ner. Det var huuuur mycket folk som helst på stan. Det är ju kulturkalaset också. Vi hamnade tillslut på hotell Rubinens takterrass. Där stod vi och snackade en stund tills jag hörde en röst bakom mig. När jag vände mig om stod där en kille och sa:
"måste bara schäja att du är så himla schöööt..." 
Jag tittade på killen, som jag trodde inte var mer än 23 år och sa:
"va? Jag?"  (tänkte att han pratar nog inte med mig, utan med någon annan)
Han upprepade det han sagt och jag förstod att det var till mig han talade till...
I vanliga fall skulle jag säkert avvisa honom med att ignorera eller nog säga att jag är gift eller nåt, men jag tänkte inte vara så otrevlig nu när grabben hade tagit mod till sig och gått fram till mig.
Han smörade ett tag till och tillslut fick jag säga till honom:
"Jag är nog lite för gammal för dig."
"Neeeeej, det är du väl inte"
"Joooo, det är jag..."
Då frågar min kompis:
"Hur gammal tror du att hon är?"
Då svarar grabben:
"Jag tror hon är eeeehh, 21 år."
Att inte vi dog!!
Stackars kille... (som förresten var 26 år)
Jag sa att jag har en dotter som är 14 år... det räckte.

Smickrad? Jaaaa, kanske liiiiite... ;-)