Dag 9- Min tro
Jag kanske pytte pyttelite tror på att det någon gång bak i tiden fanns en kille som hette Jesus (eller nåt liknande).
Jag tror inte på Gud.
Men jag tror på andar och övernaturliga saker - till en viss gräns.
(skulle gärna vilja kontakta ett medium)
Någon gång i tonåren sökte jag mig (genom vänner) till kyrkan, men insåg att min tro inte var där..
Jag är konfirmerad...
Det är lite konstigt dock, ibland vill jag be - fast jag inte tror...
Här i USA är det märkligt.
Här tror nästan alla...
Jag tycker det är ganska så härligt, att tron här inte är så utmärkande på samma sätt som i Sverige.
I Sverige (ni får ursäkta om jag verkar ha förutfattade meningar) så är det (som jag upplever det) så speciellt när någon säger att de går till kyrkan osv. För mig är det okej, jag har många kristna vänner. Men det är inte så att man pratar om det på samma sätt som här i USA, och därför blir det en grej liksom. Bara inte någon propsar på
mig religionen är jag bekväm med det. Tycker det verkar läskigt med olika sekter som Scientologerna och Livet ord..
Nej, jag ska inte gå in på det mer.
Det var ju min tro det skulle handla om.
Min tro är...
*P*E*A*C*E* *L*O*V*E and *U*N*D*E*R*S*T*A*N*D*I*N*G*
...(flummigt va?)
En jättebra sammanfattning tycker jag :)
