Dag 17-Mitt favoritminne
Hmm...
Måste fundera lite...
*funderar*
Nu har jag funderat färdigt!
(det blir två minnen fast de hör liksom ihop)
Vår första semester tillsammans utomlands.
Patrik och jag som bilat genom Europa.
På ett hotellrum i Bibione (norra Italien)
Ett graviditetstest som visade +
Lycka!
***************************
Den 19 juni 1994
I en olivlund i Garda.
Vi bytte ringar och nere i dalen hördes kyrkklockorna ringa.
Morgonen var kvalmig.
Du, jag och fröet i magen...
Dag 16- Min första kyss
Kyss eller puss... vad vet jag...
- Vem är det?
- Det är Ryska posten
- Vad vill du då?
- Jag vill lämna ett brev.
- Till vem...
Till hon..?
- Näää
- Till hon?
- Näää
- Till hon?
- Aaaah.
- Handtag, famntag, klapp eller kyss?
- (fnitter) Kyss!!!
- Okej då...
Nåt sånt...
Dag 15-Mina drömmar
Det är nu man skulle vilja skriva om drömmen att bestiga Mount Everest eller att spriga New York Marathon...
Men inte jag...
Jag har väl alltid drömmar om vissa resmål och om aktiviteter... Men inget sådär "spännande".
Jo- nu vet jag!!!
En dröm som har förföljt mig i många år.
Jag skulle vilja arbeta som barnboksillustratör.
Att sitta i min ateljé, vid mitt ritbord och rita hela dagarna i ända...
Helst skulle jag också ha skrivit boken som jag ritade bilderna till...
Men det är en annan dröm.
Sushi...
Det är minuten innan Albin stjälper ut ett vinglas över HELA fatet...
Det blev rödvinsmarinerad sushi - och barnen vägrade äta... najs!!! NOT...
Tur att det fanns en pizza på bordet också.
Busy Friday...
Dag 14: Vad hade jag på mig idag? (igen)
Top och jeans.
Funkar i alla lägen...
Dag 13- Den här veckan
Det var veckan som den ser ut just nu för tillfället...
Dag 12- I min handväska
* nycklar
* plånbok
* kreditkort (i en etui)
* Checkhäfte
* bilnycklar... (observera att jag har båda bilnycklarna i väskan... inte så smart...)
* vantar
* måttband
* rabattkuponger
* läppglans och lypsyl
* kamera
* kritor (!)
* pappersnäsdukar
* pennor
* USB minne
* tuggummi
* namnskylt från SWEAs julmarknad
* kvitton och skräp
* Ipren (från Sverige)
Och allt detta fick plats i den här väskan:
Dag 11- Mina syskon
Jag har nämligen inga syskon.
Men för att skriva något ändå så vill jag skriva om hur det är att vara ensambarn.
När jag var yngre tyckte jag att det var fruktansvärt. Jag var ju alltid ensam om kvällarna när alla kompisarna hade gått in till sig. Ofta ensam när kompisarna drog iväg på semester. Eller på söndagar då man "inte skulle störa" (på den tiden var det mer så).
Under tonåren kändes det bättre. Tänkte inte lika mycket på att man var ensam.
Som vuxen tänker jag ibland att det är skönt att vara ensam. Aldrig något gruff eller groll.
Men när mamma var sjuk kändes det svårt. Svårt att inte dela bördan med någon.
Nu för tiden tänker jag mer och mer på att ha syskon (eller att inte ha syskon). Jag kan undra hur det hade varit. Hade vi varit bästa vänner? Eller...
Tja, det får man ju aldrig veta.
Tur att man har en härlig familj och många vänner. :o)
Dag 10- Det här hade jag på mig idag
Stickad tröja: H&M
Top: Tommy Hilfigher
Jeans: Levi´s
Dag 9- Min tro
Jag kanske pytte pyttelite tror på att det någon gång bak i tiden fanns en kille som hette Jesus (eller nåt liknande).
Jag tror inte på Gud.
Men jag tror på andar och övernaturliga saker - till en viss gräns.
(skulle gärna vilja kontakta ett medium)
Någon gång i tonåren sökte jag mig (genom vänner) till kyrkan, men insåg att min tro inte var där..
Jag är konfirmerad...
Det är lite konstigt dock, ibland vill jag be - fast jag inte tror...
Här i USA är det märkligt.
Här tror nästan alla...
Jag tycker det är ganska så härligt, att tron här inte är så utmärkande på samma sätt som i Sverige.
I Sverige (ni får ursäkta om jag verkar ha förutfattade meningar) så är det (som jag upplever det) så speciellt när någon säger att de går till kyrkan osv. För mig är det okej, jag har många kristna vänner. Men det är inte så att man pratar om det på samma sätt som här i USA, och därför blir det en grej liksom. Bara inte någon propsar på
mig religionen är jag bekväm med det. Tycker det verkar läskigt med olika sekter som Scientologerna och Livet ord..
Nej, jag ska inte gå in på det mer.
Det var ju min tro det skulle handla om.
Min tro är...
*P*E*A*C*E* *L*O*V*E and *U*N*D*E*R*S*T*A*N*D*I*N*G*
...(flummigt va?)
Dag 8- Ett ögonblick
Det började på förmiddagen den 8:e.
Lite molverkar sådär...
Jag var förstås väldigt påläst och superduper laddad...
Nu j***a skulle det hända!!!
Det här kunde ta tid.
Vi drog ut på stan ett tag. Kikade lite i klädaffärer, mest för att få tiden att gå. Vid varje värk stannade vi upp - andades tillsammans bland kläderna... Lite komiskt faktiskt.
Höll mig hemma till kvällen.
Ringde till svärmor att sa att vi inte skulle komma och fira henne den dagen (hon fyller nämligen år den 8:e)
Vid 20-tiden drog vi in till Mölndals BB.
Stannade till vid kiosken på vägen in. Provianterade - Festis, Läkerol nåt godis och tidningar...
Ringde på dörren till avdelningen och blev (tack och lov) insläppta.
Släpade in all vår packning - 4 väskor!!! (Tja, tänkte en fläkt, tjocka morgonrocken, kläder till flera ombyten mm. skulle behövas).
Undersöktes- 4 cm öppen. Det var bara att köra på!!!
Blev visade till vårt rum. I rummet bredvid vårt stod kompisarna från föräldragruppen, mitt i deras förlossningsarbete.
Jag badade, drack te, andades lustgas, fick akupunktur (har jag för mig).
Sen var det dags för Grand Finale!!!
Pust och stånk... Svett och skrik...
Kl. 00:45 in på den 9:e februari - Matilda var född!!!
(Om ni undrade hur det gick för kompisarna i rummet bredvid - Jo det blev en "låtsas tvilling" till Matilda, en Fanny :o))
Dag 7-Min bästa vän
Sussi och jag träffades på högstadiet. Hon gick i min parallellklass. Vi började prata och vips var vi vänner och hängde jämt ihop. Under en period så nästan bodde jag hemma hos henne.
Vi har följt varandra genom livet-
Jag (tror jag) presenterade henne för Thomas, en kille i gänget (1988, right?)
de är fortfarande tillsammans och numera gifta...
Vi blev gravida samtidigt. Deras son Christoffer föddes 3 veckor efter vår Matilda. (-95).
Sedan föddes också Linnéa.
Vi har gjort en massa skoj ihop, våra familjer tillsammans.
Anna:
Vi gick tillsammans ett år på gymnasiet.
Det tog några månader innan vi fann varandra på riktigt
men sedan den dagen har vi hållt ihop.
Anna läste vidare på på Universitetet direkt efter gymnasiet så periodvis träffades vi mindre.
Speciellt då Anna bodde i USA under 5 år.
År 2002 (?, har lite taskigt tidsuppfattning) så flyttade Anna hem från det stora landet i väst.
Hon hade träffat Mikael, mannen i sitt liv (en svensk kille), flyttade ihop med honom i Göteborg, blev gravid och födde Elsa.
En kort tid efter det så flyttade dom- och Jippie, de köpte ett hus på vår gata!!!
Så nu bor vi grannar (eller... vi bor ju här i Boston nu, men i vanliga fall så...)
Lilla Siri har också kommit till, mitt gudbarn.
Sussi och Anna; Mina bästaste vänner. Tack för att ni finns!!!
Jag vill också säga att jag har många många fler vänner som jag skulle vilja nämna. Speciellt barndomsvänner som är så mycket värda.
Älskar er också.
Dag 6-Min dag:
Frukost vid 10-tiden.
Fixade mig iordning.
Vid 12:30 åkte vi in mot Boston för att möta upp min (nya) kompis Sheller. Hon ska tyvärr flytta hem till Sverige på tisdag och vi skulle köpa lite saker av henna som hon ville bli av med.
Efter det så gick vi lite på stan och tog en fika.
Hem till kl. 16:00
Matilda till frissan och jag började med middagen.
Idag hembakad pizza.
Vid 18-tiden ringde det på dörren och Bibbie och hennes dotter Sara kom hit (se förra lördagens inlägg).
Vi satt och babblade till 9:30
Sen blev det soffa och tv och förmodligen tidig säng idag. Ögonen vill inte riktigt hänga med nu...
Dag 5- Vad är kärlek?
Kärlek är så mycket...
Kärlek kan vara himlastormande.
Kärlek kan vara lugn och ro...
Kärlek för mig just nu är trygghet.
Att få vara med dom som jag trivs med allra bäst.
Värme
Tillit
Stöttning i "ups and downs"
Lite luddigt sådär...
Det får bli dagens beskrivning av kärlek.
Mitt projekt...
En Open fire mantel för att göra en "fejk öppen spis" [eller faux fire place som det heter här]
Den här hittade vi till slut i New Bedford, ca 1 timma från oss.
Ett litet problem bara... Den fick inte plats i bilen.
Hemleverans gick att ordna och 3 veckor senare kom den hem till oss.
Nu har vi målat den och fixat i ordning.
Ta da!!!
Dag 4- Det här åt jag idag: [This is what I ate today]
Gick upp kl 07:00 och drack en kopp kaffe framför nyheterna på tv:n.
Efter att jag lämnat lilleman på dagis kl: 9 åkte jag in till Boston och träffade min svenska kompis Sheller på Starbucks.
Det fick bli en Starbucksfrukost i dag. Det är inte ofta jag äter frukost ute.
Only on special occasions - like today.
Nedan: Här är Sheller och jag förresten...
Kom hem vid 17-tiden.
Mellanmål: Banan och clementin...
Middag: I dag fick det bli nu-ska-vi-se-vad-vi-har-i-kylskåpet-middag...
Hittade kycklingfileér, så det blev en kyckling"gryta" med jordnötsmörsås med frästa grönsaker och makaroner.
[men oj vad det såg tråkigt och färglöst ut. Det var godare än vad det såg ut. Kände att jag inte la ner mycket energi på den maten...]
Efter det blev det en liten fika.
Än är dagen inte slut, men jag tror det slutar med några vindruvor för min del...
Vet inte vad jag ska säga om den här dagen.
Varken bra eller dålig... ;o)
Dag 3. Mina föräldrar:
Jag kände hur hela rummet började snurra.
Det fick inte vara sant...
Men det var sant.
Min mamma hade cancer...
Mamma blev snabbt riktigt dålig.
Den 11 maj samma år somnade hon in.
Jag höll hennes hand och med i rummet fanns pappa och min moster.
Det var den värsta dagen i mitt liv hittills...
Mamma, du vet att jag tänker på dig och att jag saknar dig så nedrans mycket.
Vi ses i Nangijala...
Nu är det så att jag inte har några andra bilder här på min mamma än gamla svart-vita som jag har fotograferat av för jag hade inte digitalkamera innan hon gick bort.
Så det får bli en just sådan bild...
Lördag i Boston!
Street life
Carol singing...
Den norska jättegranen... (om den kom från Norge eller om sorten var norsk vet vi inte...)
Suddig bild på Sara och Bibbie.
Bibbie och jag precis efter det dom tänt den stora granen...
Dag 2: Min första kärlek:
Om Anders.
Jag tror det var den första veckan i första klass.
Som jag fick ögonen på honom.
Anders med efternamn som börjar på C...
Anders som jag var dödligt kär i i hela lågstadiet, säkert halva mellanstadiet också...
Anders, som aldrig någonsin besvarade min kärlek fast han visste.
Anders som bodde en dryga 5 km från mig, åt fel håll men jag lyckades ändå övertalade mina föräldrar att åka förbi hans hus bara för att titta lite...
Jag övade tungkyssar med min kudde, som jag kallade för Anders...
Jag hittade på otroliga historier om att "det var jättedimmigt ute och helt plötsligt råkade jag springa rakt in i Anders och våra läppar möttes..." (eeeehhh)
Min kärlek till Anders la sig i mellanstadiet någongång.
Jag kommer faktiskt inte ihåg om jag någonsin fick en riktig kyss av Anders.
Någon liten blöt puss på nåt Party blev det när vi lekte "Ryska posten", det kommer jag ihåg.
Nuförtiden springer jag sällan på Anders. Vi bor fortfarande i samma stad (när jag inte bor här i USA förstås)
men rör oss inte på samma ställen tydligen. Fast häromåret dök han upp i grannens trädgård. De var visst bekanta. Ett trevligt återseende...
Men men... känslorna fanns inte kvar. ;o)
